Om Bibeln

Ordet Bibel är grekiska och betyder böckernas bok. Bibeln är inte en enda bok utan en hel samling böcker. Bibelböckerna innehåller historiska framställningar, poesi, vishetslitteratur och hymner men också personliga brev och predikningar. Bibelns texter anses för många människor som livsviktiga och heliga.

I tusentals år har Bibeln haft stort inflytande när det gäller att forma våra lagar, våra utbildningssystem och våra demokratiska ideal - för att inte tala om vår uppfattning om mänskliga rättigheter. Det är omöjligt att förstå den moderna västerländska mentaliteten utan att ta Bibeln med i beräkningen.

Världens främsta bestseller

Bibeln är världens i särklass mest spridda bok. Hela Bibeln är översatt till 371 språk, Nya testamentet är översatt till 960 olika språk. Delar av Nya testamentet är översatt till mer än 2 233 språk. Den äldsta bevarade bibelöversättningen på svenska är från den tidigare delen av 1300-talet och består av en ofullständig version av de fem Moseböckerna. År 1541 kom hela Bibeln på svenska.

Idag är ca 34% av världens befolkning bekännande kristna, det vill säga ca 2 miljarder. Här har vi katoliker, protestanter, ortodoxa och lutheraner som alla ser Bibeln som sin heliga skrift. Men Bibeln är en viktig bok även för andra religioner.

Enligt Islam är Bibelns båda testamenten heliga, eftersom de berättar historien före Koranen, de ser dock inte Jesus som Guds son, däremot som en profet. Gamla Testamentet är Judendomens heliga skrift. Jesus och Nya testamentet har inte samma status eftersom de inte tror att Jesus är Guds son.

Det finns många olika tolkningar och sätt att se på Bibeln. Många har velat ha tolkningsföreträde för just sin inställning. Enligt vissa är Bibeln Guds ofelbara ord till människan. Enligt andra innehåller Bibeln Guds ord men skall inte tolkas bokstavligt. För ytterligare en grupp är Bibeln endast ett historiskt dokument om judisk historia, eller en kulturellt intressant och historisk bok.

Bibelns delar

Bibeln består av två huvuddelar, Gamla testamentet och Nya testamentet. Till Gamla testamentet finns också 11 stycken tilläggsböcker som samlade kallas Apokryferna. Dessa skrifter ansåg den judiska församlingen i Egypten tillhöra de grundläggande heliga skrifterna. Kring år 70 rensades de dock ut ur den judiska Bibeln.

Idag varierar synen på Apokryferna mellan olika kyrkor. De katolska, ortodoxa och orientaliska kyrkorna jämställer dem med Bibelns övriga böcker. I luthersk tradition hörde de till Bibeln fram till mitten av 1800-talet och ansågs som god och nyttig läsning. Apokryferna innehåller både historiska böcker och vishetslitteratur och finns med i den nya svenska översättningen Bibel 2000.

Gamla testamentet består av 39 böcker. Historiska böcker, poetiska böcker och profetböcker, vilka skrevs ned mellan år 1400 -150 f.Kr. I Gamla testamentet kan du läsa om Israels folk och dess kamp med Gud och livet.

Nya testamentet består av 27stycken böcker, de fyra evangelierna om Jesus och hans liv, personliga brev och predikningar, de skrevs ned mellan år 45-100 e.Kr. Totalt med apokryferna innehåller Bibeln 77 böcker.

Gamla testamentets historia

Många av böckerna i Gamla testamentet är så gamla att man inte vet så mycket om deras tillkomst. Till en början fördes de äldre bibliska skrifterna vidare genom en muntlig tradition. Judiska skrivare skrev sedan nya exemplar av de heliga skrifterna undan för undan- man var väldigt noggrann så att de överensstämde med de tidigare. I de bibliska ländernas klimat kunde de inte bevaras så länge, därför är det sällan man finner mycket gamla handskrifter.

År 1947 hittades de så kallade dödahavsrullarna, handskrifter från ca 200 f.Kr. Tidigare var de äldsta handskrifter man kände till från 800 e.Kr. Trots att det gått ungefär tusen år mellan de äldre och de yngre fynden hade de nästan inte förändrats alls; de noggranna skrivarna hade gjort få fel och ändringar.

Det är omöjligt att med säkerhet veta hur Gamla testamentet blev den samling böcker som vi känner till. Men man vet vilka böcker som hörde dit under perioden strax före Jesu födelse och som Jesus och hans apostlar räknade som sin "Bibel". Det är helt klart att judarnas heliga skrifter på Jesu tid vanligen bestod av de trettionio böcker som utgör Gamla testamentet i vår tid. Gamla testamentet i sig fastställdes annars ungefär år 90 e.Kr.

Nya testamentets historia

När det gäller Nya testamentet har forskarna tillgång till många tusen olika gamla handskrifter de måste ta ställning till. De måste titta på vilka som är mest pålitliga och vilka som bevarat orginalet i den mest exakta versionen.

Nya testamentet skrevs ursprungligen på grekiska, men det finns också tidiga översättningar av Nya testamentet på latin, syriska, egyptiska och andra språk. Två av de viktigaste samlingarna av handskrifterna är Bodmar-papyrerna, en av dem dateras till slutet av 100-talet, och Chester Beatty-papyrerna, troligen från 200-talet. Dessa två innehåller delar av Nya testamnetet. Codex sinaiticus, daterad till 300-talet innehåller hela Nya testamentet.

Under de senaste 260 åren har många forskare arbetat hårt för att tillförsäkra oss en nytestamentlig text som så nära som möjligt motsvarar vad Nya testamentets författare ursprungligen skrev. De få osäkra punkter som återstår gäller mindre betydelsefulla formuleringsfrågor, men ingen av dessa ger anledning till någon osäkerhet när det gäller Nya testamentets grundläggande mening.

Även om det finns få direkta upplysningar från de första åren vet man hur Nya testamentet fick sin nuvarande form. De första kristna följde förmodligen praxis från den judiska synagogan och läste regelbundet ur gamla testamentet vid sina sammankomster. Eftersom de bekände sig till Jesus Kristus var det naturligt att lägga till berättelser om hans liv och lära - evangelierna.

Apostlar och andra ledare skrev också brev till olika församlingar och personer. Eftersom de ofta gav allmän vägledning för kristet liv och tro, insåg man dess nytta för alla församlingar.

Senare upptäckte kyrkan att vissa skrifter hade en klar och allmän auktoritet och att de var nyttiga och nödvändiga för kyrkans tillväxt. Vid kyrkomötet i Kartago (397 e.Kr.) enades biskoparna om en förteckning på de böcker som helt motsvarar vårt Nya testamente idag. Man var framförallt angelägen om att vinna säkerhet om att de dokument som togs till Nya testamentet verkligen representerade vittnesbörd och erfarenheter som förmedlats av apostlarna, de som levt närmast Jesus och bevittnat det som skett runt honom.

Genom årtusendena har Bibeln därför bestått närmast oförändrad. Det är ett starkt bevis för Bibelns betydelse att den samtidigt har funnit ständigt nya sätt att nå sin publik; via berättare, kyrkor, som den första tryckta och masstryckta boken, eller som nu, inläst av ledande berättare på ett sätt som gör "Böckernas Bok" tillgänglig på ett helt nytt sätt.

Om Bibelns böcker

Gamla Testamentet

Första Mosebok

Första Moseboken är boken om alltings början. Först skapar Gud världen och människan. Människan faller trots Guds kärlek ner i synden. Berättelserna om Eva och ormen, om Kain och Abel, om Babels torn och om hur Noa i arken undkommer Guds förstörelse av världen, handlar till stor del om människan, synden och Guds straff.

Den andra delen av Första Mosebok handlar om Guds förbund med ett folk, Abrahams folk. Vi får följa Abraham och Sara, Isak och Rebecka, Jakob och Rakel, fram till berättelsen om hur Jakobs son Josef hamnade i Egypten, och därifrån räddade sin familj under hungersnöd.

Andra Mosebok

Andra Moseboken skildrar israeliternas liv i Egypten och deras uttåg därifrån. Här finns berättelsen om Mose födelse, och om hans försök att få egypterna att släppa judarna fria. Efter tio svåra plågor släpps äntligen folket och de påbörjar sin färd mot Kaanan. På vägen går de torra genom Röda havet, räddade av Gud undan de efterföljande egypterna.

Israels folk vandrar genom öknen och vid Sinai sluter Gud sitt förbund med dem. Här beskrivs folkets olydnad när de väljer att dyrka en guldkalv istället för Gud, men också ingående de regler Gud sätter upp för dem att följa, bland annat på de tio stentavlorna.

Tredje Mosebok

Tredje Mosebok behandlar primärt renhet och helighet. Här beskriver Gud vad som är rent att äta, vad som kan offras, hur man offrar etc. Den handlar om hur människan bör leva för att vara ren och förtjäna förbundet med Gud.

Fjärde Mosebok

Fjärde Moseboken skildrar israeliternas färd genom öknen på väg mot det utlovade landet. Gud går med dem på färden och boken handlar mycket om hur folket än lyder, än trotsar Guds vilja. Den första delen av boken behandlar vilka regler folket bör följa under vandringen. I den andra delen finns berättelsen om vandringen från Sinai till Moab. Den präglas av konflikter, både mellan Gud och folket och inom folket. I den tredje delen utses Josua till Moses efterträdare som folkets ledare och folket välsignas av Bileam. Här finns också listor från folkräkningar, för att säkert bestämma vilka som tillhörde det utvalda folket.

Femte Mosebok

Femte Moseboken är Moses avskedstal och andliga testamente till folket. Han är sorgsen över att själv inte få komma in i Kanaans land och han framhåller för folket att lydnad mot Gud är det viktigaste av allt. Här finns också lagar och förordningar för folket, till exempel de tio budorden. Boken slutar med att Mose välsignar Israels tolv stammar.

Josua

Josuaboken handlar om erövringen av Kanaans land. Den första delen skildrar hur Josua erövrar Jordandalen, däribland Jeriko. Den andra delen behandlar hur landet delas upp mellan Israels tolv stammar.

Domarboken

Domarboken skildrar Israels historia efter Josuas död fram till och med Simson. De som leder Israel under denna tid kallas domare, och stora delar av boken handlar om dessa karismatiska personer, som Gideon, Simson, och Debora.

Rut

Ruts bok handlar om hur en familj från Betlehem på grund av hungersnöd utvandrar till Moab. Efter att mannen och sönerna dött vill Noomi, modern, återvända till Betlehem. Hennes svärdotter Rut följer med, trots att hon inte är israelit, och blir så småningom Boas hustru. Tillsammans får de en son, som blir farfar till kung David.

Första Samuelsboken

Samuelsböckerna handlar om övergången mellan domarstyre och kungamakt i Israel. De tre viktigaste gestalterna i böckerna är Samuel, Saul och David. Samuel föds efter ett under och uppfostras av prästen Eli. Han blir Herrens profet. Folket kräver emellertid en kung och Saul väljs till kung över Israels stammar. Gud blir emellertid missnöjd med Saul och David smörjs i hemlighet till kung. När Saul märker att Gud är med David, förföljer han honom trots att David räddat Israel från filistéerna genom att besegra Goliat. Efter många års strider dör emellertid Saul.

Andra Samuelsboken

Efter Sauls död blir David kung över först den södra delen av Israel och sedan också över den norra. Han gör Jerusalem till rikets huvudstad och regerar där i många år. I boken berättas också om Davids äktenskapsbrott med Batseba och om kampen om makten under slutet av Davids liv.

Första Kungaboken

Första Kungaboken inleds med berättelsen om Davids död och Salomos tillträde som kung. Han är en klok och framgångsrik kung, och riket lever i fred och välstånd. Under denna tid byggs också templet i Jerusalem. Efter Salomos död delas emellertid Israel i två delar, Juda i söder och Israel i norr. Sedan följer en orolig tid med täta kungabyten och en kamp mellan kungarna och profeterna. Profeterna visar sig ofta vara starkare.

Andra Kungaboken

Andra Kungaboken börjar med berättelserna om profeterna Elia och Elischa. De står Gud närmare än kungarna, som ofta syndar och väcker Herrens vrede. År 722 f Kr faller också det norra riket, Israel. Även Juda rike faller, och med det Jerusalem 587 f Kr. Den heliga staden förstörs, templet raseras och judarna förs bort som fångar till Babylonien.

Första Krönikeboken

Här finns en lång rad släkttavlor som sammanfattar historien som beskrivits i de föregående böckerna (Samuelsböckerna och kungaböckerna). Kung Davids sida som religiös ledare behandlas också, och hans anvisningar för byggandet av templet.

Andra krönikeboken

Här finns berättelser om Salomo som religiös ledare, och templet och gudstjänsten står i centrum. Efter redogörelser för Judas fall finns ändå optimism om att judarna kommer att få återkomma från den Babyloniska fångenskapen.

Esra

I Esra berättas om återkomsten från Babylonien, återuppbyggnaden av templet i Jerusalem och dess invigning.

Nehemja

Nehemja skildrar återuppbyggnaden av templet efter återkomsten från den Babyloniska fångenskapen ur ett politiskt och socialt perspektiv.

Ester

Esters bok handlar om hur drottning Ester genom sin klokhet och sitt mod räddar den judiska befolkningen i Persien undan förgörelse. Kungens onde tjänare Haman planerar att mörda alla judar, men Ester vädjar till kungen och han låter istället avrätta Haman för dennes sluga planer. Till minnet av detta firas varje år Purimfesten.

Job

Denna bok berättar historien om den gode och rättfärdige Job. Gud sätter emellertid hans trofasthet på prov och låter honom utstå allehanda umbäranden. Ändå förnekar Job aldrig Gud. Däremot frågar han Gud varför just han, som alltid varit en lydig tjänare skall utsättas för alla dessa olyckor. Guds svar är gåtfullt och slutsatsen är att människan inte kan veta vad som är rättvist, det kan bara Gud själv.

Psaltaren

Psaltaren är Bibelns bön- och psalmbok. Här finns psalmer och böner för alla livets tillfällen: lovsånger, böner om förlåtelse etc. Många av psalmerna tillskrivs kung David, däribland välkända "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?".

Ordspråksboken

Ordspråksboken består av samlingar med ordspråk, som visar hur man ska göra för att leva ett gott och rättfärdigt liv. Kunskap, gudsfruktan och lydnad är de tre viktigaste delarna. Merparterna av dessa ordspråk tillskrivs kung Salomo.

Predikaren

Predikaren har den mest pessimistiska tonen i Bibeln. Inledningsorden om alltings tomhet kan tolkas som cynism, men också som att man inte väjer för det komplicerade i tillvaron. Här finns problematiseringar kring allmängiltiga mänskliga frågor om livets mening, och inga enkla svar.

Höga Visan

Höga Visan är kärlekens bok. Den har formen av en lovsång till kärleken mellan man och kvinna, men många menar att den också handlar om kärleken mellan Gud och människan. Människor har alltid läst Höga Visan för dess vackra poetiska språk och formuleringar om innerlig kärlek.

Jesaja

Jesaja räknas som den viktigaste av profeterna, och här finns såväl förebådandet om Messias som om det eviga lyckoriket där lejon och lamm betar sida vid sida. Till stora delar handlar den dock om domen över Israel och de andra folken, för deras synder, men också om Israels folks upprättelse.

Jeremia

Jeremia har kallats den lidande profeten, och det är inte utan anledning. Här beskrivs profetens strider med Gud, där han anklagar Gud för nyckfullhet och grymhet. Samtidigt predikar Jeremia att det som sker Israels folk är rättmätigt, men också att det kommer ljusare tider.

Klagovisorna

Klagovisorna är tillkomna efter Jerusalems fall 587 f.Kr och behandlar det ofattbara att den heliga staden åter kommit i främmande händer. Här beskrivs Jerusalems och det israeliska folkets öde i ett rakt och känslofyllt språk.

Hesekiel

Hesiekel är skriven i första person och berättar om profeten Hesiekels möte med Gud och om hans visioner om Israels och Jerusalems öde. Det handlar om Herrens vrede över och straff för Israels folks synder. Herren låter också sin vrede falla över grannfolken. Profetens avslutande förkunnelse visar att frälsning ändå är möjlig.

Daniel

Daniels bok berättar om vikten av trohet mot Gud, men också om Guds trohet mot de sina. Inledningsvis handlar det om Daniels tid i Babylonien med kända berättelser som den om statyn med lerfötter, och om när Daniel kastas i lejongropen. Genom alla prövningar visar Daniel sin vishet och trohet mot Gud. Här återfinns också Daniels syner om de fyra djuren och om de dödas uppståndelse.

Hosea

I Hosea berättas om Guds kärlek till sitt folk. Han dömer dem visserligen för deras stora synders skull, men ändå förlåter han dem, eftersom han älskar dem så mycket. Boken har ett direkt tilltal från Gud, som varnar, anklagar och dömer.

Joel

Joels bok beskriver hur Israel härjas av gräshoppor av olika slag. De förebådar anfall från främmande arméer och endast Gud kan rädda riket. Så kommer emellertid bara att ske om folket omvänder sig. Gud svarar på deras omvändelse med löften om hur angriparna ska jagas på flykten, de hungriga ska få mat och landet ska få nytt liv.

Amos

Amos bok är strängt pessimistisk. Budskapet är att Guds tålamod med folkets synder är slut. Eftersom folket övergivit sitt förbund med Herren ser han heller ingen anledning att hålla fast vid det. Här finns också ett socialt perspektiv, Gud anklagar de rika i Israel för att suga ut de fattiga.

Obadja

Obadja är den kortaste skriften i Gamla testamentet. Den beskriver hur Edom ska straffas för att de, trots sitt släktskap med Israel, lierade sig med Babylonien. Här berättas också om Herrens dag då Gud ska straffa sina fiender och återupprätta Israel.

Jona

Detta är berättelsen om profeten Jona. Han flyr från Herren när han blir kallad som profet, men uppslukas då av en gigantisk fisk. Inifrån fisken ber han till Herren och fisken spottar ut honom på land. Därefter fullgör han sitt uppdrag från Gud.

Mika

Mikas budskap är allvarligt. Människan vet vad som är rätt och det enda Gud begär av henne är att hon gör det. Ändå gör så många inte det. I Israel frodas egoism, maktmissbruk och våld. Mika profeterade att Messias skulle födas i Betlehem.

Nahum

Nahums bok handlar om den assyriska staden Nineve och Herrens vrede gentemot dess härskare. Gud dömer dem för deras våldsdåd och ondska, och för att assyrierna tagit sig makt över Israel, Guds eget folk.

Habackuk

Habackuk består av profetens dialog med Gud. Han klagar på att Gud inte ingriper mot ondska och förtryck. Gud svarar att de syndfulla förr eller senare kommer att få sina straff.

Sefanja

Här beskrivs den ofrånkomliga domen över Israel och Jerusalem, liksom över grannfolken. Dock uppmanas Jerusalem att jubla över den kommande frälsningen.

Haggaj

Haggajs bok talar för återuppbyggnaden av templet i Jerusalem. Detta kommer att skänka folket Guds välsignelse.

Sakarja

Sakarja är en av de apokalyptiska skrifterna och talar om framtiden för Guds folk. Sakarja får åtta syner som tolkas av en ängel, däribland den välkända synen om den flygande bokrullen. Det finns också utsägelser om vad som kommer att hända vid tidens slut, som t ex Jerusalems återupprättelse.

Malaki

Malaki handlar om missförhållandena i Israel efter återkomsten från den babyloniska fångenskapen. Budskapet är dock att Gud ändå älskar sitt folk, trots alla dess synder. Vid domens dag kommer också hans kärlek att rädda dem.

Apokryferna

Tobit

Tobit är berättelsen om hur Gud tar hand om sina trogna genom allehanda svårigheter. Den fromme Tobit har varit fången i Assyrien och har ovanpå andra olyckor blivit blind. Också hans släkting Sara är drabbad. Sju gånger har hon gift sig, och alla gånger har en demon dödat brudgummen på bröllopsnatten. Genom ärkeängeln Rafael hjälper Gud både Sara och Tobit. Tobits son Tobias, som blir Saras åttonde brudgum, lyckas överlista demonen med Rafaels hjälp, och också befria sin far från blindheten.

Judit

Assyrierna anfaller Jerusalem och är styrkemässigt överlägsna. Den unga änkan Judit går emellertid till assyriernas fältherre Holofernes och imponerar på honom med sin skönhet och visdom. Genom mod och list lyckas hon hugga huvudet av honom med hans eget svärd, vilket avgör striden till israeliternas fördel.

Ester - enligt den grekiska texten

Berättelsen om hur drottning Ester räddade de persiska judarna undan den ondsinte Hamans ränker, är i stort sett lika i de hebreiska och grekiska versionerna. Den grekiska Ester- berättelsen är emellertid längre och lägger större tonvikt vid religionen och övertygelsen att Gud skyddar sitt folk undan förföljelse.

Första Mackabéerboken

Mackabéerböckerna är judisk historieskrivning, med en blandning av historia och religion. De två böckerna är olika och behandlar i stort sett samma tidsperiod. Utgångspunkten är den grekiska överhögheten i Israel. De förbjuder judarna att följa sina lagar och vanhelgar templet med altare till grekiska gudar. Detta leder till ett uppror lett av Mattathias och hans söner, däribland Judas Mackabaios.

Andra Mackabéerboken

Här behandlas i stort sett samma händelser som i den första boken, men perspektivet är något annorlunda. T ex finns en kritisk ton mot de judiska upprorsmakarna, och berättarstrukturen är påverkad av grekisk litterär tradition.

Salomos vishet

Salomos vishet är ett tal av Salomo om vishetens värde, men den uppmanar också människorna att underkasta sig Guds oändliga visdom. Den första delen i boken talar om skillnaderna mellan de rättfärdiga och de gudlösa. Den andra prisar kung Salomos vishet, som är hans blott genom Gud.

Jesus Syraks vishet

Detta är en vardagsnära och praktisk bok, som utreder ämnen som vishet, gudsfruktan och laglydighet utifrån vardagliga händelser. Den påminner om ordspråksboken, och har i vissa fall lånat formuleringar direkt därifrån.

Baruk

Baruk är en bok om tröst åt det förlorade och sörjande Jerusalem. Det finns hopp, och precis som Gud lät Jerusalem falla för sina synders skull, kommer han att återupprätta henne.

Jeremias brev

Detta är inte ett brev utan en predikan mot dyrkan av främmande gudar. Den är förmodligen riktad mot judarna som även efter frisläppandet var kvar i Babylon, och innebörden är att man inte ska frukta de babyloniska gudarna, för de har inget att ge.

Tillägg till Daniel

Här finns kända berättelser som t ex den om Susanna i badet. Den vackra och fromma Susanna anklagas falskeligen av två skurkar och riskerar avrättning. Den vise Daniel lyckas emellertid visa att hon är oskyldig.

Manasses bön

Manasse var en kung som övergivit tron, men som ångrar sig och ber om förlåtelse. Hans bön är ett exempel för alla som är beredda att omvända sig.

Nya Testamentet

Matteusevangeliet

Matteus är övertygad om att Jesus är Messias, Davids son, som enligt profetiorna skall komma och befria sitt folk och återupprätta förbundet med det. Han vänder sig främst till judiska åhörare och hänvisar ofta till profetior ur GT. I Matteus evangelium undervisar Jesus om lagen som Moses tog emot på Sinai berg, han berättar om Guds rike i form av liknelser, ger sina lärjungar uppdraget att föra hans budskap ut i världen, berättar om kyrkans gemenskap och tidens slut.

Markusevangeliet

Hos Markus får Jesu lidande och död den största platsen och Jesus är framställd som en missförstådd Messias. Inte ens de som stod honom närmast kunde förstå vem han var och att han måste lida och dö för att andra skulle få leva. Inte heller kunde de förstå hans tal om sin återkomst då han skulle döma alla människor och upprätta Guds rike.

Lukasevangeliet

Lukas har adresserat sitt evangelium till Theofilos. Lukas vill övertyga honom om att Jesus är alla människors frälsare. Lukas berättelse sträcker sig från Jesu födelse i Betlehem till döden och uppståndelsen i Jerusalem. Lukas beskriver Jesus som en profet. Han kommer för att rädda de förlorade, föraktade, fattiga och sjuka.

Johannesevangeliet

Johannes berättar om Jesus och hans budskap, för att den som tar del av evangeliet skall tro på att Jesus är Messias, Guds son. Jesus framställs som den gudomliga visheten i mänsklig skepnad. I början av evangeliet läser vi om Ordet som blir människa, det sanna ljuset, vägen, sanningen och livet. Ingen står närmare Gud än Jesus och han uppenbarar vem Gud är. Det budskap som Jesus ger till världen måste varje människa ta ställning till. Jesus berättar om att han skall återvända till Gud men att i hans ställe kommer sanningens ande, Hjälparen, som skall förklara allt för lärjungarna.

Apostlagärningarna

Här möter vi berättelsen om hur det kristna budskapet färdas från Jerusalem ut i hela det romerska väldet, ut i hela världen. Guds heliga ande utgjuts över Jesu efterföljare en pingstdag, och de börjar inför alla som då är församlade vittna om Guds väldiga gärningar på många olika språk.

Vi möter även Petrus som berättar för sina landsmän vad som hänt med Jesus. Efter sin död på korset har han uppstått och har makt att rädda alla människor som vill undan synden och döden. Denna berättelse om kyrkans första tid och de som kämpade för att föra ut evangeliet i världen ger många idealbilder för kristet liv, gemenskap och arbete.

Romarbrevet

Paulus berättar här om sig själv och sin förkunnelse. Han är på väg till Spanien via Rom och ber församlingen i Rom om hjälp för resan. I detta brev berättar Paulus om Guds plan för människans frälsning. Ingen människa är ren och rättfärdig inför Gud. Endast genom tron på Jesus Kristus, hans död och uppståndelse kan människan komma i ett rätt förhållande till Gud.

Första Korinthierbrevet

Här ges en skildring av liv och tro i en ung kyrka. I församlingen i Korinth, en betydande handelstad och en smältdegel för folk, religioner och tankar. I församlingen uppstår en rad problem och meningsskiljaktigheter om liv, vandel och tro. Paulus argumenterar i dessa frågor för det evangelium han förkunnar och dess konsekvenser för den kristnes liv.

Andra Korinthierbrevet

Till en församling han själv grundat skriver Paulus ett brev som uttrycker hans glädje över den. Hans budbärare Titus har rapporterat till honom om att där står väl till. Paulus berättar om det nya förbundet i Jesus Kristus och försoningen genom honom. Senare i brevet uppmanar Paulus församlingen att göra en insamling till förmån för fattiga kristna i Jerusalem.

Galaterbrevet

Till Galatien kommer missionärer som misstror Paulus och hans budskap. De ställer bland annat krav på omskärelse för de kristna. Mot dessa försvarar Paulus sitt evangelium och utvecklar sin tanke om att lydnaden mot Mose lag inte räcker för att ge ett rätt förhållande till Gud. Det enda som kan rädda människan är tron på vad Gud gjort genom Jesus Kristus.

Efesierbrevet

Brevet ger oss bilden av kyrkan som Kristi kropp i världen. I och med Jesu död finns nu inget som skiljer judar och hedningar. De är förenade med varandra i Kristus- en ny mänsklighet försonad med Gud. Gud ger den kristne den nödvändiga rustningen i kampen för det goda.

Filipperbrevet

Brevet är skrivet under en av Paulus många fängelsevistelser för sin tros skull. Han uttrycker sin tacksamhet för att församlingen, trots och tack vare att han nu sitter fängslad, ändå arbetar med honom för evangeliet. De kristna uppmanas till ett liv med Jesus som förebild. Några missionärer som kräver de kristnas omskärelse angrips häftigt, ty det är inte med någon yttre omskärelse man tjänar Gud utan: "...omskärelsen, det är vi som tjänar Gud i vår ande och har vår stolthet i Kristus Jesus och inte förlitar oss på något yttre..."

Kolosserbrevet

I detta brev ges bilden av Jesus Kristus som Guds mysterium och de kristna som Kristi kropp. Genom denna bild vill Paulus göra klart att de kristna i och med detta är förbundna med universums skapare och Herre. Detta gör att ingen kristen varken behöver frukta eller tillbe de kosmiska makterna.

Första Thessalonikerbrevet

Efter en strapatsrik vistelse i Filippi beger sig Paulus tillsammans med Silvanus till Thessalonike och grundar där en kristen församling. Efter en tid utbryter oroligheter i staden och Paulus beger sig därifrån. Bekymrad över församlingens öde sänder han Timothetos för att få veta vad som sker i Thessalonike. När Timotheos kunde återvända med goda nyheter skrev Paulus detta brev. Förutom sin glädje och erinringar om sin tid hos församlingen tas även frågan upp, om vad som skall hända med de troende som dör innan Kristus kommer tillbaka, och när är tidpunkten för Kristi återkomst? På den första frågan kan Paulus lämna ett svar men tidpunkten känner ingen.

Andra Thessalonikerbrevet

Berättar om Kristus snara återkomst och om de tecken som skall föregå ankomsten innan Kristus kommer med den slutliga segern över ondskan. Brevets budskap säger att denna dag ännu inte är inne, tecknen som förebådar den har ännu inte ägt rum. Därför ges församlingen uppmaningen att åter arbeta som vanligt och tålmodigt vänta på att Kristus skall komma.

Första Timotheosbrevet

Paulus har lämnat sin medarbetare Timotheos i Efesos för att se till att den rätta läran inte förvrängs och att en god ordning finns i församlingen.

Andra Timotheosbrevet

Paulus sitter i fängelse i Rom. I väntan på sin dödsdom skriver han detta brev. Han känner sig övergiven och vill att hans vänner skall besöka honom.

Titusbrevet

Brevet är en uppmaning att inte låta de som försöker vilseleda församlingen stå oemotsagda utan att i ord och gärning stanna kvar i den sanna läran. Paulus ber Titus uppmana olika grupper i församlingen hur de bör uppträda.

Filemonbrevet

Brevet är en vädjan för slaven Onesimos, som rymt men nu sänts tillbaka till Filemon av Paulus. Paulus vill att Onesimos skall bli väl mottagen därför att han, Onesimos, nu tillhör den kristna gemenskapen.

Hebreerbrevet

Brevet är sannolikt skrivet till kristna som i tider av oro och förföljelse vill lämna kyrkan och bli judiska proselyter. Genom synen på Jesus Kristus som överstepräst i den himmelska helgedomen utvecklas tolknigen av Jesu död och uppståndelse: Jesus har offrat sig själv, trätt in i den himmelska världen och öppnat vägen till Gud.

Jakobsbrevet

Brevet ger en uppmaning att uttrycka tron i handling: att hjälpa dem som har det svårt och att vara barmhärtiga. Förtryck inte den som är fattig för hans fattigdoms skull och var inte inställsam mot den rike för hans pengar. Det rätta är att uppfylla budet : Du skall älska din nästa som dig själv.

Första Petrusbrevet

Brevet är adresserat till kristna i Mindre Asien. De är utsatta för förföljelser och hån för sin tros skull. Författaren uppmanar dem att utstå lidandet för Kristi skull och samtidigt göra det som är gott och rätt i människors ögon. Jesus Kristus är mönstret: lidande trots att han gjorde det som var gott och rätt, men till sist även upprättelse.

Andra Petrusbrevet

Brevet är till en del hård kritik mot falska läror som uppträder vid den tiden. Huvudsyftet är dock att besvara frågan om varför Jesu återkomst dröjde. Anledningen att slutet dröjer är att ge nya möjligheter till omvändelse. Slutet - som dock är nära - innebär världens undergång, men även att en ny himmel och en ny jord skapas.

Första Johannesbrevet

Vänder sig mot kristna som lämnat den johanneiska gemenskapen. De förnekar att Jesus helt och fullt var människa och de kritiseras för att inte leva i Jesu efterföljd. Vad författaren främst vill framföra är att Gud är kärlek och att denna kärlek förenar människan och Gud.

Andra Johannesbrevet

I detta korta brev betonar Johannes betydelsen av kärlek och att kärleken är att leva efter Guds bud.

Tredje Johannesbrevet

I detta brev berättas om olika inställningar till kringvandrande förkunnare. Några tar emot dem medan andra inte vill ha med dem att göra. Johannes skriver till Gaius och rekommenderar en av de kringvandrande predikanterna.

Judasbrevet

Handlar om kampen mot falska lärare. Den som har författat brevet verkar utgå från att läsaren känner väl till vilka de falska lärarna är, därför får vi inte veta närmare i vad deras läror består. Mot deras leverne och läror ställs den kristna läran med en påminnelse om den ende guden, som räddar genom Jesus Kristus.

Uppenbarelseboken

Uppenbarelseboken berättar om hur Gud fullbordar sitt skapelseverk. Gud är A och O - början och slutet. Jesus Kristus är här Guds domare och krigare. Uppenbarelseboken tillhör en typ av skrifter som kallas apokalypser. De berättar ofta om slutstriden mellan Gud och det onda. Uppenbarelseboken vill trösta och varna dem som tar del av dess budskap

Kristus är domaren. Gud har hela skeendet i sin hand, trots de svåra förföljelserna av de kristna.

Här framställs föreställningen om Jesu återkomst och det fullbordade gudsriket. Boken är troligtvis skriven i slutet av det första århundradet.